J Helminthol. 2006 Jun; 80 (2) :207-12.
Echinococcus multilocularis - en zoonos av antropogena miljöer?
Romig T , Thoma D , Weible AK . Romig T, Thoma D, Weible AK.
Department of Parasitology, University of Hohenheim, Emil-Wolff-Str. Avdelningen för parasitologi, Universitetet i Hohenheim, Emil-Wolff-Str. 34, 75099 Stuttgart, Germany. 34, 75099 Stuttgart, Tyskland. romig@uni-hohenheim.de romig@uni-hohenheim.de
Transmission of the fox tapeworm Echinococcus multilocularis, the causative agent of human alveolar echinococcosis, is known to depend on various environmental factors which are subject to human influence. Överlämnande av räv dvärgbandmask Echinococcus multilocularis, vilka smittämnen mänskliga alveolär eckinokockos, är känt för att bero på olika miljöfaktorer som är föremål för mänsklig påverkan. Epidemiological data suggest that in most endemic regions anthropogenic landscape changes (eg deforestation and agricultural practices) have led to more favourable conditions for the parasite's animal hosts, especially arvicolid rodents, thereby increasing the risk for parasite transmission and human disease. Epidemiologiska data tyder på att de flesta endemiska områden antropogena landskap förändringar (t.ex. avskogning och jordbruksmetoder) har lett till mer förmånliga villkor för parasitens djur värdar, särskilt arvicolid gnagare, vilket ökar risken för parasiten överföring och sjukdomar hos människor. Examples are the conversion of forests or crop fields into meadows and pastures in Europe, China and North America, and overgrazing of natural grassland in central Asia. Exempel är omvandling av skog eller fält gröda i ängar och betesmarker i Europa, Kina och Nordamerika, och överbetning av naturliga gräsmarker i Centralasien. Other anthropogenic factors include interference with host population densities by wildlife disease control, changing hunting pressure and provision of new habitats, eg in urban areas. Andra antropogena faktorer interferens med täthet värdbefolkningen med vilda djur sjukdomsbekämpning, ändra jakttrycket och tillhandahållande av nya livsmiljöer, t.ex. i tätorter. Domestic dogs may, under certain conditions, get involved in the otherwise largely wildlife-based transmission, and thereby greatly increase the infection pressure to humans. Inrikes hundar kan få under vissa förutsättningar, deltar i den annars till stor del wildlife-baserad överföring, och därmed kraftigt öka infektionstryck till människor. The introduction of neozootic host species may increase transmission, or even initiate the parasite's life-cycle in previously non-endemic regions. Införandet av neozootic värdarter kan öka överföring, eller ens inleda parasitens livscykel i tidigare icke-endemiska områden. Lastly, the parasite itself may be accidentally introduced into non-endemic areas, if suitable host populations are present (eg in northern Japan). Slutligen har parasiten i sig kan vara oavsiktligt kommit in till icke endemiska områden, om lämpliga värdfamiljer förekommer (t.ex. i norra Japan).
http://translate.google.se/translate?hl=sv&sl=en&u=http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16768864&ei=9b9dS-m9IdDW-QaWobkU&sa=X&oi=translate&ct=result&resnum=7&ved=0CDYQ7gEwBg&prev=/search%3Fq%3Dneozootic%26hl%3Dsv%26lr%3D%26sa%3DG
måndag 25 januari 2010
söndag 17 januari 2010
Carlgren bryr sig inte heller om att
bemöta miljöorganisationernas invändningar om att den svenska vargjakten strider mot
EU:s regler.
http://st.nu/opinion/debatt/1.1721168
http://svt.se/2.22620/1.1847371/vargjakten_anmals_till_eu-kommissionen
Om vargjakten strider mot EU:s regler kan knappast närhetsprincipen (att beslut skall
fattas nära dem som berörs) åberopas som skäl för att skapa acceptans. För att få
klarhet härvidlag räcker det nog inte bara att kontakta EU-kommissionen. Bäst är om
miljöorganisationerna driver ärendet vidare till EG-domstolen.
EU:s regler.
http://st.nu/opinion/debatt/1.1721168
http://svt.se/2.22620/1.1847371/vargjakten_anmals_till_eu-kommissionen
Om vargjakten strider mot EU:s regler kan knappast närhetsprincipen (att beslut skall
fattas nära dem som berörs) åberopas som skäl för att skapa acceptans. För att få
klarhet härvidlag räcker det nog inte bara att kontakta EU-kommissionen. Bäst är om
miljöorganisationerna driver ärendet vidare till EG-domstolen.
Carlgren förstår fortfarande inte kritiken
av hans uttalanden i Sundsvalls Tidning att döma.
http://st.nu/opinion/debatt/1.1721168
Carlgren måste vara enormt trögtänkt som inte inser att det inte finns något objektivt
vetenskapligt stöd för årets vargjakt varken rent biologiskt eller opinionsmässigt.
De flesta sk rapporter utg. av Skandulv och Naturvårdsverket är ju bara politiska
beställningsarbeten som ej granskats av utomstående experter.
Se t.ex. Biology and politics
http://biologyandpolitics.blogspot.com/
Har inte heller sett att ordet acceptans i rovdjurssammanhang riktigt utretts och
definierats. Det finns inga vetenskapliga bevis för att licensjakt skapar acceptans
för varg i vår fauna.
Vad som krävs för acceptans är i stället en attitydförändring av annat slag
hos markägare och jägare, att förmå dem inse att de inte ensidigt kan uppställa
alla villkor för acceptans.
Det är förstås för mycket begärt att en centerpartist som miljöminister skall
medverka till något sådant eftersom centerns kärnväljare till stor del återfinns just bland jägare och markägare.
Bara att beklaga att regeringens politik stöds av s. De borde ha insett vilken dålig
demokrati det är att den stora majoriteten inte har något inflytande på rovdjurspolitiken som t.ex. rätt att överklaga rovdjursjakt.
81931.
http://st.nu/opinion/debatt/1.1721168
Carlgren måste vara enormt trögtänkt som inte inser att det inte finns något objektivt
vetenskapligt stöd för årets vargjakt varken rent biologiskt eller opinionsmässigt.
De flesta sk rapporter utg. av Skandulv och Naturvårdsverket är ju bara politiska
beställningsarbeten som ej granskats av utomstående experter.
Se t.ex. Biology and politics
http://biologyandpolitics.blogspot.com/
Har inte heller sett att ordet acceptans i rovdjurssammanhang riktigt utretts och
definierats. Det finns inga vetenskapliga bevis för att licensjakt skapar acceptans
för varg i vår fauna.
Vad som krävs för acceptans är i stället en attitydförändring av annat slag
hos markägare och jägare, att förmå dem inse att de inte ensidigt kan uppställa
alla villkor för acceptans.
Det är förstås för mycket begärt att en centerpartist som miljöminister skall
medverka till något sådant eftersom centerns kärnväljare till stor del återfinns just bland jägare och markägare.
Bara att beklaga att regeringens politik stöds av s. De borde ha insett vilken dålig
demokrati det är att den stora majoriteten inte har något inflytande på rovdjurspolitiken som t.ex. rätt att överklaga rovdjursjakt.
81931.
onsdag 6 januari 2010
Nu går drevet efter Carlgren-korporatismens offer?
http://www.aftonbladet.se/ledare/article6381920.ab
I en ledare skriver Aftonbladet att "Carlgren menar att vargjakten ska sätta stopp för inaveln i den svenska vargstammen. En ren barmhärtighetsgärning.
Det är naturligtvis struntprat. Om miljöministerns verkliga avsikt varit att komma åt hjärtfel, rygg och njurskador hos vargarna hade jakten organiseras på ett annat sätt, kanske som en mer generös skyddsjakt.
Beslutet om licensjakt på varg är politiskt, men inte nödvändigtvis bara partipolitiskt. Att tusentals jägare nu är en aktiv del av rovdjursförvaltningen medför ett stort ansvar. Kanske kan det göra frågan mindre infekterad. Det är inte säkert att den svenska vargstammen förlorar på det.
Imponerar inte
Carlgrens omskrivningar imponerar dock inte på miljöopinionen. Organisationer som Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen har med en röst fördömt jakten. Anmälningarna kommer att hopa sig hos EU-kommissionen de närmaste dagarna.
Miljöpartiets Maria Wetterstrand talar om jakten som ”väldigt riskfylld” och Svenska Rovdjursförbundet talar om kaos.
Till sist anslöt till och med det moderata ungdomsförbundet till Carlgrens kritiker.
Andreas Carlgren har anledning att drömma mardrömmar om vargar. Det måste kännas bittert för en miljöminister som så gärna tycks vilja vara älskad som naturens försvarare."
Min fundering är huruvida Carlgren förstår vilka krafter som han har satt igång i organisationer och myndigheter genom vargjakten. Själv har jag tidigare varnat för korporatism. Kritik mot korporatism brukar ofta handla om ifall att den inte är direkt fascistisk de så kallade särintressenas påverkan av politiska beslut blir alltför avgörande.
I en ledare skriver Aftonbladet att "Carlgren menar att vargjakten ska sätta stopp för inaveln i den svenska vargstammen. En ren barmhärtighetsgärning.
Det är naturligtvis struntprat. Om miljöministerns verkliga avsikt varit att komma åt hjärtfel, rygg och njurskador hos vargarna hade jakten organiseras på ett annat sätt, kanske som en mer generös skyddsjakt.
Beslutet om licensjakt på varg är politiskt, men inte nödvändigtvis bara partipolitiskt. Att tusentals jägare nu är en aktiv del av rovdjursförvaltningen medför ett stort ansvar. Kanske kan det göra frågan mindre infekterad. Det är inte säkert att den svenska vargstammen förlorar på det.
Imponerar inte
Carlgrens omskrivningar imponerar dock inte på miljöopinionen. Organisationer som Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen har med en röst fördömt jakten. Anmälningarna kommer att hopa sig hos EU-kommissionen de närmaste dagarna.
Miljöpartiets Maria Wetterstrand talar om jakten som ”väldigt riskfylld” och Svenska Rovdjursförbundet talar om kaos.
Till sist anslöt till och med det moderata ungdomsförbundet till Carlgrens kritiker.
Andreas Carlgren har anledning att drömma mardrömmar om vargar. Det måste kännas bittert för en miljöminister som så gärna tycks vilja vara älskad som naturens försvarare."
Min fundering är huruvida Carlgren förstår vilka krafter som han har satt igång i organisationer och myndigheter genom vargjakten. Själv har jag tidigare varnat för korporatism. Kritik mot korporatism brukar ofta handla om ifall att den inte är direkt fascistisk de så kallade särintressenas påverkan av politiska beslut blir alltför avgörande.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)